http://slipzknut.blogg.se/

Små bitar ur mitt liv och alla tankar som medföljer.

Där är inget fel...

Kategori: Allmänt

Att göra storartade saker kräver tid, engagemang och en jävla vilja.

För att hålla kvar i dessa bitarna måste man göra uppoffringar, man måste prioritera.

Prioteringar gör vi varje dag från första stund vi öppnar våra ögon efter en natts sömn.
Du går upp och väljer vad du vill fylla din dag med, vad du vill lägga din tid och energi på.
Undermedvetet, medvetet. 

Jag har gjort en sak, som är det största jag någonsin gjort.
Jag önskade mig något som bara jag själv kunde ge mig.
Där är många saker som varit livsavgörande, saker som är stora.
Men just den biten har varit den största.

Jag har varit så djupt inne i det att jag faktiskt missat saker.
Med mig själv.

Min tur till holmenkollen, min off-tid.
Min lilla tid med Daysi. 
Mina nya mål och min aning nya livstil har öppnat mina ögon.
För vem jag är, vart jag varit och vad jag gjort.

Jag har verkligen betalat priset.
Jag har fått vad jag önskat.
Men jag kanske önskade för mycket samtidigt.


Det är nog omöjligt för en människa att genomföra två stordåd samtidigt och göra det bra.? 
För där kan bara finnas en prio nummer ett! 
Hur mycket man än vill dela upp allt.
Hur mycket man än är redo att ge. 
Så går det inte. 
Och där är inget fel med det! 

2 dagar kvar

Kategori: Allmänt

När jag vaknar upp imorgon går jag på mitt näst sista pass som arbetsledare på Bevakningsskydd.

Ett pass senare slutar jag min anställning och blir anställd som behovare istället.
Vilket resulterar i 4 ytterligare pass i oktober.
Sen så är det helt över.
Ingen mer uniform för Daniel.

Och skönt ska det bli!


En liten biltur

Kategori: Allmänt

-Branning! Har du haft en PT eller har du läst till allt själv?


Metaforer och paralleller med anekdoter.
En biltur.

Du ska köra till jobbet som ligger ca 40 min hemifrån.
Du startar bilen, reservlampan tänds.
Du vet med säkerhet att du kommer att komma till jobbet som du har försovit dig en smula till.
Allt som betyder något är att just komma till jobbet i tid.

Du slutar jobbet och ska hem.
Men tyvärr har du inte samma tur på hemvägen.
Bensinstop halvvägs.
Det är rusningstrafik och ingen har tid eller lust att hjälpa dig.
Du står där som ett fån.

Sköt om din bil, så kommer du hela vägen hem.
Precis som med allt annat.

Engagemang är allt!

Jag har inte haft en PT, jag har läst, provat, läst mer, provat något nytt, märkt vad som fungerade och vad som inte gjorde det.
Vissa saker gör man inte om, andra saker blev man riktigt bra på. 

Du kan få din bil att gå riktigt långt, beroende på hur man sköter den. 
Precis som med dig själv. 

Daniel & Daysi

Kategori: Allmänt

När jag gick i mina funderingar gällande att skaffa katt så eftersökte jag vissa saker.

Ha sällskap hemma eftersom jag inte tänkt bo på något gym 20h i veckan mer.
Ett sällskap som sprider lite liv och rörelse i hemmet.
Att få ge min uppmärksamhet till någon, att få den där kärleken tillbaka.
Så vi kan bygga ett band som varar.

Det skulle vara en katt med rörelse och mycket skit för sig.
Lika mycket som den skulle uppskatta de lugna mysiga stunderna.
Men vara stabil. 

Daysi dök bara upp en dag på Fb.
Det var en vän som delade åt en vän.
Jag blev såld vid första ögonkastet.
Tiger randig på kroppen men leopard prickig på magen.

Hon var enligt uppfödaren smart med, först på allt.
Hitta patten, gå på lådan, äta ur matskålen.

Vi har vår grej här hemma.
Jag faller mer och mer för henne varje dag då jag börjar känna och förstå henne.
Precis som hon börjar känna mig.
Vissa dagar eller stunder är hon helt omöjlig. 
Precis som en kattunge ska vara. 
Man vill typ strypa henne 😂

Vi väljer film ihop.
Vi äter ihop.
Vi morgon myser.
Vi kvällsmyser.
Vi leker och fular oss på dagarna.
Vi sover ihop.

Så jag har fått vad jag önskat mig med henne.
Vi är ett team.
Vi är som ett par.
Eller pappa med sin lilla flicka.

Daniel & Daysi ❣️
Antagligen den längsta relationen jag kommer få uppleva.

Sista pilen

Kategori: Allmänt

Så fort jag glömmer bort att....

Egentligen så skulle Jag vilja...

Skitsamma.. 


Detta är allt som betyder något! 
Och så har det alltid varit. 

365 dagar

Kategori: Allmänt

Medlemskap hos Crossfit boxen i Hässleholm är fixat.

Första wooden är genomförd.
Det är ett års medlemskap.
Jag har tagit första steget på min nya resa.
Jag ska träna upp mig för att bli hyfsat bra på OCR lopp.
Nästa år är målet att avverka 1-2 Thoughest race.
1 OCR lopp. Snapphaneturen(mountainbike)
1-2 trailrun. 
 Eventuellt runda av sommaren med Holmenkollen om det inte krockar med något annat. 
Som tex en festival. 

Nu när jag kommer träna helt annorlunda så kommer jag inte behöva träna lika mycket eller som man säger i folkmun, inte lika ofta. 
Dessutom så har jag fått schemat för mitt nya jobb. 

Det är verkligen en helomvändning med allting. 
Så resterande år samt 2018 kommer rusa iväg. 

Jag ser framåt med stora bruna ögon. 
Jag har hopp och tro om mycket. 
Här börjar ett annat kapitel. 

Banta hela världen

Kategori: Allmänt

Tiden är rörlig.

Den står aldrig still och den går alltid framåt.
Men vi kan vara experter på att tänka och titta bakåt.
Men vad ska vi där och göra? 
Det var ju då och vi är ju här och nu!
Visst!? 

Alla går på diet nu, heter det. 
Alla sysslar med någon sorts kosthållning eller något som urskiljer sig, sägs det. 
Alla tränar och håller på nu, säger dom. 

Jag tycker det är bra att man fått igång hela den här hälsogrejen. 
Sen att människor inte förstår den riktigt eller vet vad det innebär är en annan sak. För det är ett hav av vetskap om det ena och det andra.
Om kosten, träningen men mest av allt, sig själv. 
Vägen till balansen är inte ristad i en sten och den är inte heller lätt att se.
Men vi gör vad vi kan. 
Eller hur?  

Såg på Historieätarna för länge sedan. 
Då hamnade jag tillbaka till 80-talet. 
Där träning, fitness och viktväktarna mm var trendigt. 
Precis som nu. 

Vi tittar tillbaka för vi vet vart vi kommer ifrån.  
Vi har varit där bakåt, och nu är vi här. 
På grund av att vi ville ta oss framåt. 
Framåt betyder lärdom, lärdom tar tid. 

Och tiden är rörlig, precis som du. 
Precis som jorden och alla andra på den. 

Allt kan hända och du kan hamna precis vart du vill eller var som helst utan att veta om det. 
Det är ok att titta bakåt ibland, bara för att se vart du varit. 
Bara för att se, bara för en liten stund. 
Att dit vill du inte igen!

Relationer, jobb, situationer. 
Inget av detta handlar om fitness. 
Allt detta handlar bara om en sak. 
Dig och dig själv! 

Sen kan hela jävla världen få banta hur mycket den vill!   

Så nära som det går...

Kategori: Allmänt

Nu har jag nästan gjort allt på min lilla "bucket-summer-list".

Tyvärr så är där två saker kvar som kan bli lite svåra att genomföra.
Nakenbad och campa /paddla kanot i Immeln.
Den sistnämnda går att genomföra.
Men nakenbad får jag spara till nästa sommar, i hopp om att det blir någon.

Sen då, allt jag önskar mig och som jag vill äga och ha. 
Ja, det har jag också nästan allt av. 
Ny bil, husdjur. 
Nytt jobb om 2 veckor. 
Nytt gym med nya mål start onsdag. 
Pengar på kontot. 
Utomlands resa bokad. 
En Tysklands tur minst med Kimeta (Somnambul). 

Ändå så känner jag mig inte riktigt nöjd. 

Det som har varit tidigare har varit en konstant resa med uppsatta mål. 
Samtidigt som jag skulle hantera allt i känsloväg. 

Nu har jag mer eller mindre allt. 
Allt flyter på Och motgångarna som förr kunde varit stora är numera obefintliga.
(peppar peppar) 
Det känns som att jag har gjort allt. 
Så jag borde vara på en annan plats i livet just nu kanske? 
Eller så kanske jag bara ska njuta lite av stunden och bara vara här. 
Lära mig denna biten också?

Men jag gillar att träna skiten ur mig, gå på diet och vara småhungrig hela tiden. 
Jag gillar nog lite av det andra med. 
Det som gör lite ont. 

För när det gör lite eller mycket ont, då känner man att man lever. 
När man är lycklig, då går man runt och drömmer. 

Och jag vill väl ha lite av allt. 
Eller så nära som det går. 

#SunnySunday

Kategori: Allmänt

Där var ett strålande väder över min hemstad igår.

Inga klockor ställda för att man skulle ut med cykeln till Söderåsen.
Där vi möttes av piskande regn.
Nej det var lördagen vi gjorde det.
Fast en tur på skåneleden fick vi.

Söndagen vaknade jag upp i lugnan ro.
Åt en frukost och tog en morgonkaffe med Mackan (grannen).
Sen drog vi och handlade div förnödenheter.

En tårta i sängen till PH.
Sen blev det att ta sig ut på en löpartur på vackra Hovdala.
Följde några stigar som jag cyklat på tidigare.
Sen så tog jag det bara som det kom. 
Målet var att jag skulle göra milen. 
Ska erkänna att jag var lite vilse några ggr, för jag trodde jag var på ett ställe. 
Man kände igen sig. 
Men så märker man att det inte alls var där man var. 
Men jag var rätt på det. 

Har köpt Hönsnät då katten nu blivit så modig att hon tar sig genom de små hålen och klättrar utanför balkongen. 

Men det får jag slå upp idag. 
För när jag tvättat bilen efter skogsturen blev det att slänga ihop veckans Matlådor och hinna äta på en timme. 
Sen skulle jag hämta föräldrarna på stationen. 
De hade varit utomlands. 

Utomlandsresa. 
Det hann jag också boka i helgen. 

En minst sagt bra helg på alla håll och kanter. 


Trolös

Kategori: Allmänt

Där finns nog en gräns för alla.


Atleten som har dedikerat sitt liv åt en sak, att nå en fysik så stark för att kunna uppnå sitt största mål.
Till tidens sand har runnit ut.

Den karriärshungriga människan som väljer flera år av studier, flera år av arbete för att uppnå en arbetsvana. Så denna kan nå sin slutgiltiga destination.

Musikanten som spelar samma ton, lär sig flera instrument. Gör detta om och om igen för att behärska sin expertis på en sådan nivå att evig musik kan skapas. 

Där finns nog en gräns för alla. 

När de uppnått sina mål, när de inte längre kan prestera eller sträva längre. 
När den brinnande lågan har slocknat. 

När färgen har torkat, när duken ha börjat stelna. 
Penslarna är sletna. 
När detta sker, då känns det som att där inte finns så mycket mer. 

Är det lågan som får en att tro på något att sträva efter? 

Eller strävar vi bara efter något för att få känna av lågan? 

Bye Bye Betty

Kategori: Allmänt

Nu när jag köpt ny bil så får jag göra mig av med den gamla också.

Det har varit ganska mycket att hålla på med den senaste tiden märker jag.
Dessutom är jag så rädd för att missa något.
Försäkra katten och bilen.
Boka vaccination + chip.
Stämmer alla papper?
Rekonda Hondan och boka besiktning till båda bilarna.
Och så fortsätter det.

Men nu ligger hon ute på blocket.
Lille Betty.
Bilen som jag bara skulle ha en sommar.
Det blev blyga 3 år istället.
Lite som när jag blev sambo med Tobbe.
Tiden bara flög iväg när man hade roligt.


Lite kli är där allt...

Kategori: Allmänt

Då har det gått ganska exakt två veckor sedan mitt sista besök på gym1.

Jag får lov att erkänna att det är ju tur att jag inte har ett gymkort nu, för jag hade som sagt inte haft tid.
Fick slänga mig ut på spåret igår i ösregnet för att få in en löparrunda.
Hur härligt som helst att springa när det regnar.
Efter Thoughest så berör inte såna obekvämligheter som regn "kyla, gyttja, skit mm" mig.
Det är liksom några våningar ner på gnällskalan.

Liten besiktning av Betty idag efter jobbet.
Sen kanske jag råkar köra inom boxen, kanske skriver på ett avtal.?

För helt ärligt så kliar det en smula i muskelaturen. 

Barbapappan

Kategori: Allmänt

Den där jobbhelgen gick fort.

Pga att jag körde kvällsbilen, vilket innebär 30 h.
Så blev det äntligen måndag.
Den måndagen blev inte alls som planerad eller önskad.

Alla dessa murar som vi människor bygger upp gentemot andra människor.
Dessa masker vi måste tvinga på oss varje dag för att ta oss genom vardagen.
Efter varje fördjupad relation med höjdpunkter och nergångar som formar oss omedvetet.
Vi lär oss att se upp för vissa saker, vi lär oss att uppskatta andra.
Vi lär oss att tillit är dyrt och att det har ett högt pris om det försummas. 

Jag bygger inte längre några av mina relationer på tillit, jag bygger dom på respekt.
Kan du respektera mig så som jag är, så respekterar jag så som du är.
Sen går resten av sig själv.
Tillit har jag till ytterst få personer.
För jag behöver inte lita på människor, jag behöver bara lita på mig själv.
Men får du mig att lita på dig, då är du något i särklass.

Vi formas, och vi fortsätter att forma oss.
Allt blir inte alltid rätt pga det förgångna, ibland blir det inte alltid som man hoppas på.
För framtiden är lika ovis.
Så jag springer runt som en barbapappa och formar mig efter varje enskild situation.
Jag formar mig efter varje möte, oavsett relation. 

Ett litet tillskott och en bock..

Kategori: Allmänt

Om jag skulle säga hur allt ligger till så kanske du inte skulle tro mig?

Jag har slängt ut bilder och statusar dagligen om vad jag sysslar med osv.
Men!
Jag har inte berättat någonting om vad som egentligen försiggår.
Där var ett litet inlägg om att jag hade en plan för framtiden, för jag gillar inte riktigt den platsen Jag befinner mig på.

Jag har berättat om mitt Thoughest äventyr som var en av de andra bitarna.
Lille Daysi har du också sett, henne hade jag funderat länge på.
Idag så hämtade jag min nya bil.
Som jag pratat om så länge, övervägt med mig själv om och om igen.
Varför ska jag ha en ny bil? Behöver jag en ny bil?

Sen så var Det den här biten med att släppa något/någon/några.
För att ge ny och mer plats till allt annat. 

Sen har jag ju haft alla de här behöver fixa grejerna mm. 

Saken är, att allt är snart avbockat. 
Och det känns rätt med precis allting. 
Jag är ärlig mot mig själv i mina önskemål och mina uppoffringar. 
Mina satsningar är äkta och 100 %. 

Där var ett datum, precis som att där var ett tillfälle. 
Då jag kände, då jag tänkte. 
"Såhär vill jag inte känna mer, här vill jag inte vara". 

Så jag gick mot mina nya mål. 

°~ Thoughest 2017 ~°

Kategori: Allmänt

Detta är ett inlägg som är en summering av min lilla resa till och genom Thoughest Oslo 2017.


Där var en dag då jag kände att jag ville göra en förändring med mig själv. 
Den dagen var för många år sedan. 
Den dagen blev en resa jag aldrig kan beskriva om för någon, den måste och kan bara upplevas. 

När jag uppnått alla mål jag hade satt för mig själv märkte jag att där kom nya. 
En del var såklart relevanta medans andra var en smula, kanske utan en riktig egentlig mening. 
Samtidigt som jag började bli en aning vilse i allt detta så dök något nytt upp för mina ögon. 
Det var hinderbana, en sträcka med flera hinder påväg till målet. 
Jag älskar ju sån där skit, särskilt eftersom jag inte fick göra lumpen. 

Att vara mångsidig har alltid varit ett stort syfte med min träning, att vara flexibel och uthållig. 
Atletisk! 
Jag måste ju bara göra detta. 
Men med vem? 
När? 

Det gick några år och där var många andra som gjorde detta, Thoughest race. 
Människor som var alldagliga i sin träning eller nästan ingen alls. 

Så, i början av sommaren 2017 så ville jag verkligen satsa, göra något annat. 
Jag ville testa mig själv. 
Är jag fysiskt stark? 
Skulle jag kunna prestera under ett sånt här lopp? 
Är jag tuff eller är jag bluff? 

Så jag slängde mig på luren exakt den stund då jag slogs av denna tanken, ringde Mohamma i Oslo. 
För jag vet att han har med ett träningshuvud och att han har gjort Thoughest tidigare. 
-Mumme, ska vi göra Thoughest nästa år? 
-Nej, vi gör det i september. Här i Oslo! Om sex veckor. Så kom du hit! 

Det innebar att jag skulle forma om min träning helt eftersom jag var ganska tung och enformigt tränad inför sommaren. 
Stark, men inte uthållig nog. 
Så jag skrev ihop ett kostschema. 
Gjorde upp en träningsplan efter lite research om Thoughest. 
Och sen så satte jag igång direkt efter semestern.
(Där jag dessutom lyckades lägga på mig ytterligare 4 kg) 😂 

Detta blev den tuffaste träningsepisoden i mitt liv. 
Jag skulle få igång min löparteknik /kondition. Bli stark nog till att klättra runt som en apa och bli teknisk nog att kunna växla mellan detta flera ggr. 
Samtidigt som jobbet och dieten skulle skötas. 

Knutpunkten! 
Väl i Helsingborg så var det att leta upp bussen som skulle ta mig till Oslo. 
Självklart så Skulle jag ha svårt för att hitta rätt hållplats, så där sprang jag med packningen med pärlor i pannan och letade i panik. 
För bussen skulle gå om 3 min. 
Jag fick ringa Mumme i Oslo som fick vägleda mig. 

Oslo! 
Väl framme plockade mumme upp mig på stationen. Vi tog en liten tur i stan och åt ute på restaurang. Det blev att slänga i sig en pizza buffé på 20 min. 
Sen så åkte vi lite buss mm för att komma hem till Mumme. 
Handla lite proviant med. 
ALLT KOSTAR JÄTTEMYCKET PENGAR I NORGE. 
Några sena timmar senare blev det fullständig krasch på en madrass. 
Jag orkade inte ens föreställa mig morgondagen. 

Jag är Tuff! 
Vi åt en skål med gröt, lite banan. 
Samlade ihop oss för att möta upp Mummes norska kumpan. 
Morten. 
Fick åka elbil för första gången. 
Sen så tog vi tåget upp till berget, Holmenkollen! 
Där möttes vi av en oslagbar utsikt, en laddad stämning och ett hav av människor som andas fitness. 
Jag var liksom hemma. 
3-4 proteinbar senare så var det dax. 
Startskottet skulle ljuda och pulsen skulle börja rusa. 
Det viktiga var att inte ge för mycket för tidigt. 
Hitta ett tempo och hålla det. 
Två sjöar, en gyttjerusning och en massa andra hinder, backar och kilometer senare så lyckades jag skada mig. 
De andra kunde springa vidare, jag kommer sen. 
För jag kommer inte ge upp. 
Jag ska upp för den jävla skidbacken o h in i mål. 
Efter några sjuka skämt och plåster senare var jag iväg. 
Jag gav allt! 

Och jag kom i mål!

Skönheten i resan! 

Väl där uppe, benen är fyllda av mjölksyra. Pulsen rusar vilt. 
Så upplever jag likt en tyngdlöshet när jag får se ut över hela Oslo. 
Vidare ut över det vackra och häpnadsväckande landskapet. 
Jag hör mig själv tänka 3 saker. 
Äntligen är jag här! 
Jag klarade detta, alla åren och mina egna utmaningar. Jag klarar Fan precis allt! 
Sen så var där en sak till,som gick rakt in i hjärtat. 

Det är stort att tro på sig själv när andra säger åt dig att inte göra det. 
Det är större att göra något som känns rätt när andra säger att det är fel. 
Det största är när du bevisat för dig själv, inte för någon annan. 
Utan bara dig själv. 
Att allt man gör kan verka hur dumt som helst i andras ögon, men det är en resa för dig själv som bara du kan göra. 
Och du klarar det! 

Det! 
Måste vara det tuffaste man kan göra! 

Jag är ingen bluff, för jag är tuff! 
Och Jag har gjort Thoughest holmenkollen 2017 💥