http://slipzknut.blogg.se/

Planerar lite dagen därefter, så att den inte försummas. 

Och dagen börjat precis enligt planerna, dock så är det enda lilla problemet när väderappen inte följer efter. 

Det var språng upp ur sängen för att dra till gymmet. 

Jag visste att det passet skulle ta tid men det skulle få ta den tid det tog. 

Just när jag ska lämna hemmet så skickar Sara om det är ok att snooza en timme-ish.

Absolut!

Mindre stress för mig. 

Vad hade jag då att stressa till?

Jo vi skulle sticka och bada vid havet. 

Ledig dag liksom. 

Meb enligt appen skulle det vara sol med moln och typ 30 grader. Nice!

Men jag upplevde hela dagen som moln med sol. 

Det blev inget hav. 

Det blev att vi gick och sov kl 4 på dagen, ställde ett alarm.

Som vi sket i och och sov vidare. 

Men klockan kvart i sju däremot. 

Då flög vi upp ur sängen, stack å handlade lite sallad. 

Drog till lursjön och badade och hade lite kvällsmys. 

När solen gått ner stack vi och handlade för kvällen. 

Lagade mat ihop.

Vilket menas att vi lagar helt olika rätter. 

Hon undviker kalorier/fett. 

Medans jag ska ha allt fett i världen typ. 

Sen blev det film halva natten. 

Men just nu idag blir det annorlunda. 

För nu vid halv tio drar jag och tränar, sen så sticker vi till havet. 

För idag är det sol med sol. 

Med andra ord, varmt utav bara h*lvete!

Det är inte dagen i sig. 

Det är inte timmarna som är det värsta. 

Det är bara känslan. 

Som man går och bär på hela dagen, varje minut och timme ut. 

Den stora vetskapen kan bara skrämma en. 

Det kommer bli värre!

Många tycker och tror att den svåra biten är just att sköta sig.

Den svåraste biten, enligt min mening är att komma igång. 

Att brainwascha hjärnan på nytt. 

Programmera in det nya tänket och terminata det gamla. 

Jag hör vad du säger, men jag har glömt vad du sa!

När man trampar på cykeln och man hör hur man undermedvetet räknar på tiden man är ute, vilket betyder förlusten på tiden man inte kan få vara inne. 

I soffan, och titta på Bron.(tex)

Samtidigt som där ute i verkligheten, har jag ingen aning om vart jag hamnat efter att jag svängt in på den där stigen. 

Senare på jobbet. 

Känslan av den utmattande nästan nerdrogad tröttheten. 

Jo, det kommer bli bra. 

Ska bara ställa om och ta mig genom de första dagarna.

Upp och ner gångarna. 

Några små fall får man såklart räkna med, men det hör till. 

Det är just den här smällen ingen vill ta på riktigt. 

Knappt ens jag! 

Dock så var det en bättre analys än den där doktorn med sitt oseriösa pekfinger. 

Jag fick dessutom några rehabiliterings övningar och ett godkännande.

Jag kan börja träna igen, dock så kommer hela den här processen ta tid och det kommer att göra ont till och från. 

Men det är inget farligt eller något som förvärrar saken. 

Tack!

Allt jag behövde höra! 

Det som till en början verkade bli mitt absolut bästa träningsår, dieten och träningsupplägget var något att vara stolt över. 

För allt funkade, precis som planerat in i den minsta detalj. 

Och nu har jag gått runt som en gammal krokig 90-åring ett bra tag.

Den där smaken av framgång blev liksom en smula bitterljuv. 

Tusse har verkligen Boundat med Daysi. 

Ja eller tvärtom. 

Jag vet inte om Daysi har tagit på sig surrogatmamma - rollen eller bara blir sådär i hierarkin här hemma.?

Oavsett vad så funkar det och vi har kommit in i det hela. 

Och Jag har efter många funderingar bestämt mig. 

Ha kvar Tusse eller ej?

Ja vi får väl se!

Inga större planer idag heller. 

Kattvakts livet fortsätter. 

Enorma framsteg, de äter numera ihop. 

De leker typ ihop.

Och det där väsandet har nästan helt upphört. 

Är detta en acceptans som har uppnåtts kanske?

Samtidigt som jag märker av en lugnare version av Daysi så blir jag lite lätt fundersam.

Särskilt när en annan säger att hon har gjort sin katt till en utekatt genom att låta honom flytta ut på landet. 

Vilket han älskade. 

För Tusse är hur lugn som helst, Daysi i den åldern var ju helt Bananas. 

Där är fortfarande enormt mycket energi i henne. 

Så jag vet inte om detta egentligen är en lösning eller ej. 

Det kanske inte är sällskapet det är fel på mm. 

Hon kanske bara ska vara en utekatt.?

Well Well, alla svaren kommer väl till oss alla tillslut. 

Ikväll blir det bowling och dagen ser ut att komma att avnjutas i hemmets vrå. 

För tro det eller ej, regnet står som spö i backen. 

Halleluja!! 

Ätit frukost. 

Sen blev det soffan, Bron finns ju nu att streama på Netflix. 

Så jag kunde äntligen se klart säsong 1.

Däckade. 

Vaknade upp igen, hungrig. 

Så då blev det lunch. 

Funderar på om jag ska ut och cykla en runda, för det är det ända jag kan göra nu inom träning. 

Cykla och gå. 

Detta har pågått i över 2 månader.

Tröttsamt och tragiskt med tanke på att detta skulle bli ett riktigt höjdar-år för mig gällande fitness.

Löpning/Trailrun fick jag bara lägga ner.

Då tänkte jag att jag satsar på gymmet och skrapa fram en snygg fysik. 

Men även där har jag failat.

Efter kiropraktorn, efter massage, efter läkarbesök. 

Nu blir det ett besök hos en fysioterapeut på fredag. 

Men de stora tummarna håller jag för Daniel, en topprankad massör mm. 

Han sa de magiska orden som ingen av de andra har sagt. 

-Jag ska inte bara hjälpa dig med smärtan och dina problem, jag ska även visa och berätta för dig vad och hur du ska göra för att slippa dom!

För läkarens ordination var liksom att vila i 4-6 månader.

Utöver de två som jag redan avverkat. 

En bedömning han gjorde efter att ha petat på mig två ggr, på fel ställen dessutom. 

Men detta har stärkt mig, absolut!

Fitness och träning är inte längre en väg mot mitt drömmål. 

Det är min livstil, så jag surar lite över alla pengar jag fått och får lägga på detta.

Men det är ändå ok, för jag vill bli bättre. 

Den enda surpuppan just nu är väl Daysi. 

Men hennes väsande har väl gått ner till hälften nu. 

Stackars lilla Tusse, gör liksom inget mer än att bara vara. 

Lugnet själv är han. 

Så det är framsteg sedan gårdagen. 

Imorgon vågar jag kanske låta de vara helt själv tillsammans ett par timmar.?

Idag ska det bli 30 grader varmt toppat med strössel.

Detta ska jag omfamna med att gå till jobbet kl 15.00

Det är en enormt stor tröst i det hela, att där är svalt på jobbet. 

I Fredags började jag jobba kl 06.00

Men jag var inte där förens 06.45

Efter enbart 45 minuters sömn den natten så försov jag mig. 

Fredagen den 13e tog jag med en klackspark trots några missöden under dagen. 

Så det är jobb idag som gäller, sen blir jag ledig i tre dagar. 

Därefter blir det att hoppa på 100% schemat. 

Efter den perioden är avklarad ska jag äntligen få gå på riktig semester. 

Minst sagt efterlängtad! 

Så denna veckan passar det perfekt för att ha en "prova på vecka". 

Lilla familjen på Snapphanegatan 5A ska nämligen eventuellt få tillökning. 

Daysi ska få en sidekick! 

Hon är jättesocial av sig, full av energi. 

Hur mycket jag än leker osv med henne så känns det lite som att det fattas henne något. 

Kanske är hon ännu väldigt ung men klok?

Eller så vill hon ha en kompis,syssling eller vad det nu kan bli i hennes ögon.

Så lille Saffran flyttar in idag, så får vi se hur allt går. 

Fortsättning följer... 

Sommarjobbare som är ovana, som kanske inte dyker upp. 

Problem som dyker upp som nuvarande ansvariga inte har en aning om hur man ska lösa. 

Detta är så det är, detta är standard varje sommar på de flesta arbetsplatser. 

Min semester är inte förens semesterperioden är över. 

Slutet av augusti + i början av september.

Eller ska jag ta det i veckor?

Eller datum är kanske bättre?

På tal om datum. 

Datumet den 3/7-2018 när Sverige spöade Schweiz i VM är ett datum att minnas.

Inte pga vinsten. 

Utan för att jag klarade ett av de stora proven. 

Så nu är det nära, men det blir senare än planerat. 

Tyvärr inget som jag kan göra något åt. 

Så, jag tar det hela med ro. 

Mina första tre lediga dagar i rad på 3,5 månad har varit rena semestern.

Jobbet kopplades av när jag stämplade ut i Måndagskväll. 

Såhär på sista dagen har i bara legat i sängen, kollat film och ätit allt utom en vettig frukost. 

Men nu så blir det lite fix för att sedan gå ut och äta. 

Njutning på hög nivå!