http://slipzknut.blogg.se/

Små bitar ur mitt liv och alla tankar som medföljer.

Styva byxor.

Kategori: Allmänt

När man tror att man har det.
Att allt är spikat och klart. 
Så ska där ta me f*n alltid hända eller dyka upp något.
Det kan som oftast till en början för mitt inre göra mig så himla irriterad. 
Sen blev jag lite arg inombords. 
Därefter när stormen lägger sig börjar jag fundera och börjar resonera. 

Det här med PT gick i stöpet innan vi ens hunnit börja. 
Där var så många missförstånd så det blev bara en flopp av allting. 
Så först var jag såklart irriterad, sen vart jag lite arg. 
Mest på mig själv och sen lite på honom.
Hade jag varit så otydlig?
Varför la jag alla mina kort på det här.? 

Sen började jag resonera. 
Med mig själv för att sedan ventilera med Sara. 
Kort därefter märkte jag hur lätt jag egentligen tappat intresset för den här episka starten efter en lång tids frånvaro.
Samtidigt när jag sett fram emot detta så länge nu under sommaren. 
När jag börjat landa i det hela då hörde han av sig igen. 
Vi redde ut alla frågetecken och kom tillslut överens och vi förstod varandra. 
Men det kändes ändå inte riktigt rätt längre. 
Man kan säga att jag tappade det lite efter första gången. 
Det som fick mig att söka vidare efter ett djupare svar var inte om frågan vad jag ska göra. 
Utan varför ska jag göra det här?
Sen börjar loopen och den går om och om igen. 

Mina båda varianter "stora byxor" på jobbet har gått sönder i skrevet. 
Jag har även ett par variant mindre som inte sitter riktigt bekvämt om man kan uttrycka sig så milt som möjligt.
Skjortorna är samma stl som alltid. 
Sitter kanske inte som en smäck som dom annars brukar. 
Efter ett par veckors tvärdrag i brallorna så fick jag idag äntligen sprillans nya. 
Stela, lite sträva. 
Men mest av allt styva. 
Sitter bra men ändå inte. 

Jag har varit med om detta förr, så många ggr. 
Det är ok men känns inte riktigt bra, för jag vet hur det känns när det är bättre. 
Ur den variabeln kom svaret. 

Sen prata jag med Sara som just nu befinner sig i stugan för återhämtning. 
Och det känns rätt. 
På alla sätt. 
Det möter mina förväntningar till den rimliga dos som passar mig och mitt mentala bäst. 
Det blir bästa sättet med den tiden jag har och hur mycket tid jag vill lägga. 
Intensiteten blir precis på den nivå som jag trivs bäst med samtidigt som den är flexibel. 
Resultaten kommer att komma av dig själv samtidigt som dom onekligen kommer att tala för sig själv. 
Det är något gammalt men ändå är det helt nytt. 
Så jag kör på det istället

Med den vetskapen kan jag sova gott. 
Nattinatti! 
😉


Saknar dig med varje hjärtslag 💓








Kommentarer


Kommentera inlägget här: