http://slipzknut.blogg.se/

Detta är inte på riktigt, detta är en parallell. 

Men jag tror nog att man kan känna igen sig i situationen, inte bara just den jag skriver om. 

Utan den som det egentligen handlar om. 

Det har varit en riktigt bra dag, lång men riktigt bra. 

Jobbet har flötit på som det ska, man har hunnit med det mesta och kvällen låg precis som den skulle i soffan. 

Nu när tittorna börjar bli trötta, ja de där små bruna rådjursögonen. 

Så är det äntligen dags för att hoppa ner i sängen. 

Mm, lakanen som är nytvättade och sängkläderna likaså. 

Kudden är perfekt puffad och det är bara njutning att äntligen få gå och lägga sig. 

Aaah...! 👌 

.... 

......... 

Bzzzz...... Bzz.. 

Vafan... 

BzzzZzzzzz.... BZZ

Det är alltså inte sant.. 

En flugfan har lyckats hitta sig in i rummet. 

Allt var perfekt!! 

Aja, det går över, den försvinner. Släpp det bara, njut in kudden igen. 

...... . ... BZZZZZZZZZ. BZ

🐝🐞🔫🔪💣

Nu har hjärnan fångat upp irritationsmomentet. 

Hjärnan börjar jobba på en lösning som inte går hand i hand med kroppens viljor. 

Att tända upp rummet, gå upp ur sängen, leta upp terroristen och ha ihjäl fanskapet är inte ett alternativ nummer Uno.! 

Pulsen, tankarna, bilderna. 

Det loopar och vetskapen om att somna nu är omöjlig. 

Det är jobbigt, påträngande... 

Gå upp, gör slut på ditt egna lidande eller bli ett med surret. 

Jag väljer att bli ett med surret.. 

Men tyvärr så väljer surret att börja klättra runt i ansiktet på mig och nu är ett mord på gång. 

Explosionsartat flyger jag upp ur sängen och gör precis allt i min makt för att få slut på lidandet som lyckats förgifta hela min existens! 

Efter stridernas strid ligger jag nu här igen. 

I min nybäddade säng, med endast minnet kvar av surret som störde min tillvaro. 

Sängen är inte lika skön, humöret är inte lika bra. 

Det får ta ett tag för att komma i fas igen. 

Det tar ett tag innan jag somnar. 

Men jag vet, när jag vaknar. 

Så är det en ny dag.