°~ Thoughest 2017 ~°
Kategori: Allmänt
Detta är ett inlägg som är en summering av min lilla resa till och genom Thoughest Oslo 2017.
Där var en dag då jag kände att jag ville göra en förändring med mig själv.
Den dagen var för många år sedan.
Den dagen blev en resa jag aldrig kan beskriva om för någon, den måste och kan bara upplevas.
När jag uppnått alla mål jag hade satt för mig själv märkte jag att där kom nya.
En del var såklart relevanta medans andra var en smula, kanske utan en riktig egentlig mening.
Samtidigt som jag började bli en aning vilse i allt detta så dök något nytt upp för mina ögon.
Det var hinderbana, en sträcka med flera hinder påväg till målet.
Jag älskar ju sån där skit, särskilt eftersom jag inte fick göra lumpen.
Att vara mångsidig har alltid varit ett stort syfte med min träning, att vara flexibel och uthållig.
Atletisk!
Jag måste ju bara göra detta.
Men med vem?
När?
Det gick några år och där var många andra som gjorde detta, Thoughest race.
Människor som var alldagliga i sin träning eller nästan ingen alls.
Så, i början av sommaren 2017 så ville jag verkligen satsa, göra något annat.
Jag ville testa mig själv.
Är jag fysiskt stark?
Skulle jag kunna prestera under ett sånt här lopp?
Är jag tuff eller är jag bluff?
Så jag slängde mig på luren exakt den stund då jag slogs av denna tanken, ringde Mohamma i Oslo.
För jag vet att han har med ett träningshuvud och att han har gjort Thoughest tidigare.
-Mumme, ska vi göra Thoughest nästa år?
-Nej, vi gör det i september. Här i Oslo! Om sex veckor. Så kom du hit!
Det innebar att jag skulle forma om min träning helt eftersom jag var ganska tung och enformigt tränad inför sommaren.
Stark, men inte uthållig nog.
Så jag skrev ihop ett kostschema.
Gjorde upp en träningsplan efter lite research om Thoughest.
Och sen så satte jag igång direkt efter semestern.
(Där jag dessutom lyckades lägga på mig ytterligare 4 kg) 😂
Detta blev den tuffaste träningsepisoden i mitt liv.
Jag skulle få igång min löparteknik /kondition. Bli stark nog till att klättra runt som en apa och bli teknisk nog att kunna växla mellan detta flera ggr.
Samtidigt som jobbet och dieten skulle skötas.
Knutpunkten!
Väl i Helsingborg så var det att leta upp bussen som skulle ta mig till Oslo.
Självklart så Skulle jag ha svårt för att hitta rätt hållplats, så där sprang jag med packningen med pärlor i pannan och letade i panik.
För bussen skulle gå om 3 min.
Jag fick ringa Mumme i Oslo som fick vägleda mig.
Oslo!
Väl framme plockade mumme upp mig på stationen. Vi tog en liten tur i stan och åt ute på restaurang. Det blev att slänga i sig en pizza buffé på 20 min.
Sen så åkte vi lite buss mm för att komma hem till Mumme.
Handla lite proviant med.
ALLT KOSTAR JÄTTEMYCKET PENGAR I NORGE.
Några sena timmar senare blev det fullständig krasch på en madrass.
Jag orkade inte ens föreställa mig morgondagen.
Jag är Tuff!
Vi åt en skål med gröt, lite banan.
Samlade ihop oss för att möta upp Mummes norska kumpan.
Morten.
Fick åka elbil för första gången.
Sen så tog vi tåget upp till berget, Holmenkollen!
Där möttes vi av en oslagbar utsikt, en laddad stämning och ett hav av människor som andas fitness.
Jag var liksom hemma.
3-4 proteinbar senare så var det dax.
Startskottet skulle ljuda och pulsen skulle börja rusa.
Det viktiga var att inte ge för mycket för tidigt.
Hitta ett tempo och hålla det.
Två sjöar, en gyttjerusning och en massa andra hinder, backar och kilometer senare så lyckades jag skada mig.
De andra kunde springa vidare, jag kommer sen.
För jag kommer inte ge upp.
Jag ska upp för den jävla skidbacken o h in i mål.
Efter några sjuka skämt och plåster senare var jag iväg.
Jag gav allt!
Och jag kom i mål!
Skönheten i resan!
Väl där uppe, benen är fyllda av mjölksyra. Pulsen rusar vilt.
Så upplever jag likt en tyngdlöshet när jag får se ut över hela Oslo.
Vidare ut över det vackra och häpnadsväckande landskapet.
Jag hör mig själv tänka 3 saker.
Äntligen är jag här!
Jag klarade detta, alla åren och mina egna utmaningar. Jag klarar Fan precis allt!
Sen så var där en sak till,som gick rakt in i hjärtat.
Det är stort att tro på sig själv när andra säger åt dig att inte göra det.
Det är större att göra något som känns rätt när andra säger att det är fel.
Det största är när du bevisat för dig själv, inte för någon annan.
Utan bara dig själv.
Att allt man gör kan verka hur dumt som helst i andras ögon, men det är en resa för dig själv som bara du kan göra.
Och du klarar det!
Det!
Måste vara det tuffaste man kan göra!
Jag är ingen bluff, för jag är tuff!
Och Jag har gjort Thoughest holmenkollen 2017 💥
